Tala till mig, o mask!

Algenatet är lagt

Vi tillverkade masker i skolan. För att få till en bra avgjutning med stor detaljrikedom använder man algenat som är en massa gjort av bland annat alger. Har man haft tandställning har man gjutit av sin mun med det och minns kväljkänslorna och den mjuka massan som pressas mot gummen...huu...
Massan lägger man på ansiktet och känns som yoghurt som ska tränga in i ögonen så lite läskigt är det. Så stelnar massan på ansiktet och blir gummi-liknande och halvseg.

Gipslindan härdar
Då stabiliserar man med gipslinda i några lager och när gipset bränt och härdat drar man av sig masken, det känns skitkonstigt. Först får man lite ångest över yoghurten som vill tränga in överallt, sen blir det så hårt men ändå rätt gött och jag fick lust att springa upp och larva runt medans den torkade på fejan. Så skönt att bli av med ansiktet och allt det där röriga.


I masken häller man sen gips för att få fram ett positiv som man kan bygga masker att agera med. Vi ska ha en gästlärare som lär oss maskgestaltning efter lovet, det kommer att blir så fantastiskt intressant!

(Sport) lov?

Sportlov har man visst när man går folkhögskola. Sött, känns som högstadiet ungefär.
Men sport alltså, jag vet inte. Jag tycker att mycket bollsport påminner om fascism eller nåt, eller känns väldigt fördummande och jobbigt att syssla med eller titta på.

Varför finns inget kultur-lov på schemat enligt lag? Teaterlov? Danslov? Läs en bok-lov? Det ligger mycket pengar i sport, det är väl det.

Men jag minns att nån sa att sport-lovet var en gång koks-lov eller nåt. För att barnen var hemma från skolan för att skyffla koks? Eller kol eller nåt. För att det var för dyrt att hålla skolorna varma förr i tiden.

Spriten räddade mig från sporten, amen.

Snart är lovet över och vi ska jobba med maskgestaltning, YEAH!!

/Stina teaterstudent och dagens bloggare